Hållbarhet i Praktiken -Birgitta Axelsson-Johnsson

I vår serie ”Hållbarhet i praktiken” möter du personer som på olika sätt i sin vardag eller i sitt yrke förhåller sig till hållbarhet i sin vardag. Denna gång möter ni Birgitta Axelsson-Johnsson

 Birgitta Axelsson-Jonsson-01

”Vi måste inse att vi delar samma jord, och behöver ta gemensamt ansvar för vår långsiktiga överlevnad”

Birgitta Axelsson-Johnsson

Jag är född och uppväxt i Mariestad och återvände hit efter studietid på Mitthögskolan i Östersund, där jag tog min socionomexamen, och en kortare inledande yrkeskarriär norröver. När jag återvände fick jag jobb på Arbetsförmedlingen där jag blev kvar i nästan 30 år. För drygt två år sen började jag inom integrationsenheten eller som folk i dagligt tal säger flyktingmottagningen.  Båda dessa verksamheter är ju politiskt brännbara frågor, så man kan nog säga att jag under hela mitt yrkesliv arbetat med verksamheter som stått i centrum för samhällsdebatten.  Både som arbetsförmedlare och nu som handläggare inom integrationsenheten är det mötet med människor som är själva kärnan i arbetet, det är i de personliga mötena som kvaliteten i det uppdrag man utför avgörs.  Fantasi, lyhördhet och förmåga att möta människor där de är, inte där man vill att de ska vara är nödvändigt om man vill vägleda andra så att de kan växa och hitta sin utvecklingsväg i livet.

 
I mötet med flyktingar blir man uppmärksam på att medvetenheten om hållbarhetsfrågor och relationer mellan människa och natur varierar mycket beroende på vilket samhälle och kulturell tradition man bär med sig. De flesta flyktigar vi möter är inte så medvetna om hållbarhetsperspektivet på det teoretiska planet, i sin vardag lever dock de flesta långt mer hållbart än den mer medvetna genomsnittlige svensken. De flesta är vana att hushålla med resurserna och konsumerar mindre. I hög grad är det naturligtvis en fråga om resurser men det finns troligen också sociala och kulturella skillnader t.ex. lägre grad av individualisering, som i sig främjar mera delande och därmed mindre resurskrävande livsföring.

 
Det är en utmaning för oss att öka medvetenheten om hållbarhetsperspektivet för flyktingar som ska etablera sig i vårt land. Annars är risken stor att de anammar svensk livsstil utan medvetenheten om behovet att lägga om den i hållbarare riktning.

 
Migrationsfrågan är i sig en av våra stora hållbarhetsutmaningar. Så länge jordens resurser är så ojämlikt fördelade kommer flyktingströmmar att fortsätta. Vi måste hitta vägar att hantera den folkomflyttning som vi möter. Sverige är ju ett till ytan stort land där det borde kunna finnas plats för betydligt fler än vi är idag. Vi måste lära oss att se jorden som en gemensam resurs för hela mänskligheten där vi alla måste ta ansvar inte bara för oss själva och vårt eget land utan alla våra medmänniskor, det är en förutsättning för vår långsiktiga överlevnad på planeten!

 
På det personliga planet försöker jag omsätta mina hållbarhetstankar i min vardag. Jag väljer t.ex. cykel eller promenad istället för bilen till jobbet, och försöker undvika bil för korttransporter. Det ger många vinster båda miljö, hälsa och främjar sociala kontakter. Jag försöker också när tillfälle ges synliggöra och diskutera hållbarhet på ett sätt som inspirerar och uppmuntrar vänner, kollegor och de jag möter i jobbet att öka medvetenhet och engagemang både hos dem och för mig själv. Hållbar utveckling kräver att många bidrar. Det är bättre med många små steg än några få stora!

Comments are closed.