Hållbarhet i praktiken -Tobias Bengtsson

I vår serie ”Hållbarhet i praktiken” möter du personer som på olika sätt i sin vardag eller i sitt yrke förhåller sig till hållbarhet i sin vardag. Denna gång möter ni Tobias Bengtsson.

Tobias Bengtsson-01

”Hållbar utveckling handlar både om systemförändring och privat livsstil”

Tobias Bengtsson

Tobias är urvästgöte född som han är i Tibro och uppväxt i Lidköping. Kulturintresset fanns där tidigt. På universitetet blev det humanistiska ämnen som historia och kulturvetenskap. Böcker och litteratur är numera både ett intresse och profession för Tobias som sedan 5,5 år arbetar som chef för Stadsbiblioteket i Lidköping.

Biblioteket är för mig ryggraden i den svenska kulturen. Bibliotekens verksamhet är ju i sig tillämpning av hållbarhet i så måtto att det bygger på att dela och återbruka. Att låna istället för att köpa och äga själv spar resurser. Dessutom finns det en demokratisk hållbarhetsaspekt i att tillgängligöra kunskap och information för breda folkgrupper. Folkbildningstanken som är en värdefull del av svensk kulturhistoria, får praktisk tillämpning i de tjänster Biblioteket erbjuder. Det är något som är värt att slå vakt om! Kunskap och insikt är en förutsättning för omställning mot ett hållbart samhälle. Biblioteket bidrar till att ge kunskap och perspektiv och är forum för dialog kring innebörd och tillämpning.

Hållbarhet för mig har tre sidor som alla måste samordnas för att nå resultat. Självklart är det våra naturgivna förutsättningar som är grunden för all samhällsutveckling, men utan social och ekonomisk stabilitet finns inte förutsättningarna för ett hållbart samhälle, därför tror jag samma dessa perspektiv måste samordnas och stödja varandra om vi ska utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle säger Tobias.

Det är lätt att hänvisa till behovet av systemförändringar och därmed skjuta ifrån sig det personliga ansvaret, men jag tror det behövs både och. Självklart räcker inte enskilda individers engagemang när det kommer till så komplexa förändringar som t.ex. framtida energiförsörjning etc., men det innebär inte att man faktiskt inte kan påverka och bidra i sin egen vardag. Man behöver rannsaka sitt eget beteende och fråga sig om man av slentrian eller lättja ibland gör val som man inte borde. För egen har jag blivit mer medveten om, och uppmärksammar hållbarhetstanken i allt fler vardagssituationer. Det gäller t.ex. att köpa mer lokalproducerad och ekologisk mat, i högre grad  cykla för kortare transporter etc.

Hållbarhet är för många ett dåligt samvete, något man borde uppmärksamma mer och ta större hänsyn till men inte helt orkar leva upp. Jag tror det är viktigt att inte ha dåligt samvete för det som man inte mäktar utan istället ta itu med det som känns rimligt utifrån de egna förutsättningarna. Att välja optimism ger inte bara ett roligare privat liv, det är också en förutsättning för att klara de stora hållbarhetsutmaningar vi har kring säger Tobias. Självklart ska man för den skull inte blunda för problem, eller vara naiv inför de svårigheter vi har framför oss, men om vi inte tror det går att komma tillrätta med problemen är vi dömda.

En av våra stora utmaningar är flykting och migrationsfrågorna. Vi pratar om flyktingkris nu men jag tror vi kommer att få se allt större flyktingströmmar grundade på de problem klimatförändringarna innebär. Den typen av flyktingströmmar kan vi inte spela oskyldiga inför, Det är vi i den rika världen som skapat de stora utsläpp som orsakar den globala uppvärmningen, men de fattiga i tredje världen som kommer drabbas hårdas. Klimatflyktingarna kommer sätta sollidariteten på prov.

Comments are closed.