Hållbarhet i praktiken -Gun Wallborg

I vår serie ”Hållbarhet i praktiken” möter du personer som på olika sätt i sin vardag eller i sitt yrke förhåller sig till hållbarhet i sin vardag. Denna gång möter ni Gun Wallborg.

 


”Hållbar mathållning är mer än bara ekomärkta produkter”

Gun Wallborg

Gun arbetar sedan 10 år inom restaurangprogrammet på De la Gardiegymnasiet i Lidköping. Hållbarhet är ett grundvärde i den utbildning som bedrivs på programmet. Som lärare inom en sådan verksamhet ställs man dagligen inför frågan om innebörden i hållbar kosthållning. Under senare år har jag i allt högre grad börjat omdefiniera min egen definition av hållbar kost. Tidigare var vi starkt fokuserade på framställningssättet och hållbarhetsmärkning typ KRAV eller annan ekomärkning. Under senare tid har jag alltmer vidgat hållbarhetsdefinitionen och tar hänsyn till fler aspekter. Hållbarhet är ju ett mångfacetterat begrepp som rymmer flera dimensioner. stort. Det gäller sådant som t.ex. var och hur produktion eller tillverkning sker. Närodlat är ju trendigt och det återspeglas också i restaurangutbildningens val av råvaror, Det kan vara bättre med närodlade konventionalla råvaror än importerade ekologiska. En annan viktig utgångspunkt är att framställning sker på schyssta villkor. Som köpare och konsumenter kan vi bidra till drägliga villkor för de vi handlar av genom att köpa Fair-trade varor. Att anpassa maten efter årstider är också något som har stor påverkan, och som vi under senare år lagt allt större vikt vid.. Att använda mera rotfrukter vintertid och mera bladgrönt under sommarhalvåret t.ex. är ett sätt att årstidanpassa kosten som samtidigt innebär hållbarhetseffekter. Rätt förvaring och förmåga att minimera matsvinnet är också viktiga delar i hållbar kosthållning.

 
Utveklingen under senare år är i många stycken positiv. Medvetenheten och kunskapen om, liksom viljan att omsätta hållbarhetstänket i undervisningen, är klart mycket större nu är då jag började i matbranschen. Vårt främsta bidrag som pedagoger är att påverka och uppmuntra våra elever att se hållbarhetstänkandet som en självklar utgångspunkt för sin kommande yrkesutövning. Eleverna är generellt välvilligt inställda till att tänka hållbart så det handlar i hög grad om skolans förmåga att ge dem verktyg i form av kunskaper och insikter som de bär med sig i sitt kommande arbete. Genom att synliggöra och fördjupa hållbarhetsprofilen i undervisningen, bidrar man till att sätta trender som där hållbarhettänket inte bara är vackra ord, utan också levandegörs i mathållningens vardag.

 
Närodlat och hemlagat är naturligtvis kvalitetsaspekter som förtjänar att uppmärksammas, samtidigt är matkulturens internationalisering och utbyte mellan olika kulturer också är en rikedom att hämta inspiration och utvecklingsidéer ur. Att slå vakt om det lokala innebär inte med automatik att stänga ute exotiska influenser. Främmande smaker har berikat och breddat vår matkultur och ökat vår förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Det är också en hållbarhetsaspekt värd att bejaka. Hållbar mathållning är för mig ett kreativt skapande med bas i lokal tradition och närproducerade varor, anpassade efter naturliga årstidsvariationer, framställda efter naturens egna förutsättningar, kryddat med en nypa främmande influenser och nya smaker.

 
En önskedröm skulle vara att knyta odling till undervisningen. Hade man mera tid skulle det vara roligt att utveckla helhetslösningar kring råvaruhanteringen där eleverna tydligare får följa produkterna från jord till bord, säger hon och avrundar med att även om det finns många hinder att övervinna ska man inte låta sig tyngas av allt man inte förmår ändra, utan istället bidra med sådant man faktiskt kan göra för att puffa världen i en något mer hållbar riktning.

Comments are closed.