Frågor & svar

1) Vad är ett biosfärområde?
Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Det handlar om samspelet mellan människan och miljön. Ett område utnämns till biosfärområde av Unesco, FN’s organ för utbildning, vetenskap och kultur. Ett biosfärområde skall tjäna som ett modellområde där insatser fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning. Lokal samverkan är grunden! Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, just därför är varje biosfärområde unikt.

2) Vad är syftet med ett biosfärområde?
Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
Utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt,
Bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap,
Stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.
På det lokala planet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området och i samverkan med berörda parter.

3) Kan man ha vindkraftverk i ett biosfärområde?
Inom ramen för biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle tas ej ställning för eller emot vindkraft. Prövning av lämpligheten av vindkraft i aktuella geografiska områden, sker i enlighet med ordinarie ärendehantering hos berörda myndigheter. Ett biosfärområde är i sig inte begränsande för etablering av vindkraftsanläggningar.

4) Är det långsiktigt?
Arbetet i ett biosfärområde är långsiktigt. Det är en fortlöpande process som samordnas av ett biosfärkontor. Biosfärområdets syften måste få mogna fram för att bli en naturlig del av lokala verksamheter, så som näringsliv, kommunernas arbete och hos lokalbefolkningen, så att goda samarbetsformer kan utvecklas.

5) Får det bo människor i ett biosfärområde?
Enligt Unescos kriterier för biosfärområden måste det bo människor i ett biosfärområde. Kriteriet ”långsiktig hållbar samhällsutveckling” bygger på lokalt engagemang och lokal förankring, därför är människorna centrala i ett biosfärområde.

6) Vilket område innefattas i biosfärområdet?
Geografiskt sträcker sig kandidatområdet från Sjötorp i norr till Kålland och Kållandsö i väster. Området följer Vänerns kustlinje och sträcker sig söderut för att inkludera Kinnekulle, Lugnåsberget, Mariedalsån och Lundsbrunn. Det omfattar också den del av Vänern som finns inom Götene, Lidköpings och Mariestads kommungränser.

7) Varför är ett biosfärområde lämpligt just i detta område?
Det utpekade området har väldigt höga bevarandevärden. Ett biosfärområde syftar till att värna dessa värden samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det gäller att ta vara på dessa värden som är potentiella tillgångar för lokalbefolkningen och samhället. Det finns också ett starkt lokalt engagemang för ett fortsatt arbete enligt biosfärtanken, exempelvis genom ett aktivt föreningsliv. Detta innebär att det finns en stark grund att bygga upp biosfärområdet på.

8) Hur finansieras ett biosfärområde?
Ett biosfärområde ska ha ett biosfärkontor med minst en koordinator. Under kandidatfasen kan koordinatorn finansieras med statliga medel från Naturvårdsverket. I svenska biosfärområden finansieras biosfärkontoret, liksom övriga administrativa kostnader, av involverade kommuner och andra intressenter.

9) Innebär ett biosfärområde inskränkningar i äganderätt, nyttjanderätt och brukanderätt?
Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner. Alla eventuella begränsningar ska vara lokala initiativ och bygger på överenskommelser mellan t ex markägare och myndighet. De redan befintliga restriktioner, så som regler i naturreservat och nationalparker, gäller fortfarande. Ett biosfärområde innebär alltså inget ytterligare lagskydd. Ett biosfärområde medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen, både för människor i tätorterna, människor med fysiska begränsningar eller människor som har annan etnisk bakgrund.

10) Vad får jag för fördelar av att ett biosfärområde bildas?
Människor som är aktiva i ett biosfärområde gynnas på olika sätt. Det beror helt enkelt på vad de har för yrkesroll, intressen och fritidssysslor. Fördelarna med ett biosfärområde visar sig därför på olika sätt.
Även samhället som helhet gynnas av biosfärområden då insatser riktas mot långsiktig hållbar samhällsutveckling. Att vara ett biosfärområde är också ett sätt att marknadsföra sig. I Europa betraktas biosfärområden som mycket attraktiva områden, både att bo i och att besöka. En speciell besöksnäring har därför utvecklats bland annat i Österrike och i Tyskland.
Ett biosfärområde kan innebära ökade möjligheter att få medel till forskning, demonstrationsprojekt och miljöövervakning. Detta beror på att man är ett modellområde som testar nya strategier för att koppla samhällsutveckling och naturvård samtidigt som man knyter an det lokala engagemanget.

11) Finns det biosfärområden på fler ställen?
I världen finns det 669 biosfärområden (2016). Över 260 av dessa finns i Europa och Nord Amerika. I Sverige finns fem biosfärområden – Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvlandskapet Nedre Dalälven och Östra Vätterbranterna.

Comments are closed.